Du hittar beskrivningarna av studieavsnitt i antingen genom din studieplan genom att välja studieavsnittet och klicka på studieavsnittets kod eller genom att söka med studieavsnittets kod eller namn. Du hittar arbetsmiljöerna av studieavsnitt i antingen genom att söka eller efter anmälan under ”mina kurser”.
Arkitektur, landskapsarkitektur och inredningsarkitektur
Loading table of contents
Undervisningsplan 2024–2026
Information om programmet
Målet med kandidatprogrammet i arkitektur, landskapsarkitektur och inredningsarkitektur är att den studerande får grundläggande kunskaper i planering inom arkitektur, landskapsarkitektur eller inredningsarkitektur samt färdigheter för magisterstudier.
Den studerande
- bildar sig en helhetsuppfattning om arbetsfältet och verksamhetsmiljön för planering
- får grundläggande insikter i planering utgående från ett människocentrerat, upplevelsebaserat, estetiskt högklassigt och genomgående hållbart perspektiv.
Kandidatexamen ger inte någon yrkeskvalifikation men ger den studerande goda förutsättningar för assisterande arbetsuppgifter. Det förutsätter att den studerande
- kan bedöma effekten av och kvaliteten på olika slags planeringslösningar
- kan söka fram och kritiskt tillämpa planeringsinformation samt utforma olika slags planeringskoncept utgående från olika lösningsmodeller och möjligheter
- förstår arkitektens, landskapsarkitektens eller inredningsarkitektens yrke och uppgifter som en del av ett branschöverskridande samarbete och som en del av samhället. Arbetet kräver kännedom om de ekologiska, kulturella och ekonomiska faktorer som inverkar på planeringsarbetet.
Därtill utvecklar den studerande
- ett personligt konstnärligt uttryck och en designeridentitet
- en förmåga till kreativ problemlösning, teoretiskt och kritiskt tänkande, praktiskt lärande och samarbetsförmåga.
Kandidatexamen ger en grund för magisterstudier.
Den studerande kan målmedvetet se sina kandidatstudier som en del av studierna som helhet samt som en del av karriärplaneringen och det livslånga lärandet.
Kunskaper
Efter kandidatexamen har den studerande
- förståelse för arkitekturens, landskapsarkitekturens eller inredningsarkitekturens samhälleliga betydelse och yrkesbild inom ramen för konst, vetenskap och teknik
- grundläggande insikter i hållbar utveckling och de effekter och möjligheter som olika planeringslösningar medför för miljön
- insikter i planering inom det egna området samt dess sociokulturella, historiska och teoretiska aspekter samt förmåga att analysera dem
- grundläggande kännedom om de funktionella och rumsliga faktorer som anknyter till planeringbranschen samt om planeringsmetoder och tillhörande material, konstruktioner, tekniker och system.
ä徱ٱ
Efter kandidatexamen har den studerande
- färdigheter för estetisk och funktionell planering
- förmåga att tillämpa principer för hållbar utveckling som en del av målen för planeringen
- förmåga att använda kreativ problemlösning, söka och tillämpa information i planeringsarbetet, se olika slags lösningar och bedöma lösningarna analytiskt
- insikter i planeringsprocessen samt de arbetsredskap, arbetsmetoder och framställningssätt som den kräver
- medvetenhet om sina styrkor som planerare och förmåga till samarbete och grupparbete
- förmåga att verka i en branschöverskridande gemenskap
- behärskning av visuell och tredimensionell framställning.
Akademiska färdigheter
Efter kandidatexamen har den studerande
- färdigheter för vetenskapligt skrivande och användning av informationskällor
- förmåga att kritiskt välja informationskällor och tillämpa inhämtad information
- förmåga att uttrycka sig genom både visuell och verbal argumentation
- förmåga att framskrida i sina studier på ett logiskt och självständigt sätt
- förmåga att ta emot respons och reflektera över sitt lärande
- tillräckliga färdigheter i språk och kommunikation
- färdigheter att fortsätta med magisterstudier i Finland eller utomlands.
Struktur
Totalt
180
sp
Grundstudier
26
sp
ܱܻäԱ
111
sp
äԱ
18-43
sp
Fritt valbara studier
max 25*
sp
Studier i konstkandidatexamen, inredningsarkitektur
*Fritt valbara studier högst 25 sp beroende på omfattningen av biämnen
Totalt
180
sp
Grundstudier
23
sp
ܱܻäԱ
126
sp
äԱ
18-31
sp
Fritt valbara studier
max 13*
sp
Studier i teknologie kandidatexamen, arkitektur och landskapsarkitektur
*Fritt valbara studier högst 13 sp beroende på omfattningen av biämnen
Gemensamma studier (konstkandidatexamen) 26 sp
De gemensamma studierna inom kandidatprogrammet består av konst- och teoristudier, Aalto-studier och studier i språk och kommunikation. I kurserna utvecklas kunskaper och färdigheter som är relevanta för alla studerande vid alla institutioner vid högskolan.
De konst- och teoristudier samt Aalto-studier som ingår i examen berör alla studerande inom högskolans kandidatprogram. Mängden studier i språk och kommunikation inom de gemensamma studierna varierar beroende på examen.
Gemensamma studier i konstkandidatexamen 26 sp
| Kod | Namn | Sp |
|---|---|---|
| Konst- och teoristudier | 9 | |
| ARTS-A0122 | Teorin av samtida praktiker i konsten | 3 |
| ARTS-A0124 | Introduktion till konstnärligt arbete | 6 |
| Andra gemensamma studier | 8 | |
| ARTS-A0103 | Akademiska studiefärdigheter | 2 |
| ARTS-A0108 | Informationskompetens | 1 |
| ARTS-A0105 | Informations- och kommunikationsteknik | 2 |
| Aalto-kurs | 3 | |
| Studier i språk och kommunikation | 9 |
Aalto-kurs 3 sp
I examen ingår en Aalto-kurs som väljs bland kursutbudet vid de övriga högskolorna vid Aalto-universitet.
Aalto-kursen ersätter kurserna Aaltos skatter och I sakkunskapens tecken samt kursen Den gemensamma miljön, som ingår i de tidigare examensfordringarna.
De gemensamma studierna inom kandidatprogrammet består av konst- och teoristudier, Aalto-studier och studier i språk och kommunikation. I kurserna utvecklas kunskaper och färdigheter som är relevanta för alla studerande vid alla institutioner vid högskolan.
De konst- och teoristudier samt Aalto-studier som ingår i examen berör alla studerande inom högskolans kandidatprogram. Mängden studier i språk och kommunikation inom de gemensamma studierna varierar beroende på examen.
Undervisningen i språk vid Högskolan för konst, design och arkitektur ordnas av Aalto-universitetets språkcenter. Språkstudierna vid ARTS avläggs i enlighet med språkkunskapskraven för det konstnärliga området.
De obligatoriska språkstudierna följer Statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004 6 §, Språkkunskaper). Kraven på språkstudier varierar beroende på den studerandes skolutbildningsspråk*.
Studier i språk och kommunikation för konstkandidatexamen
| Studier i språk och kommunikation för konstkandidatexamen (9 sp) | Sp |
|---|---|
| Skriftlig kommunikation och talkommunikation | 3 |
| Andra inhemska språket | 3 |
| Främmande språk | 3 |
Du kan hitta kurser som uppfyller examensfordringarna från Språkcentrets sida
Finska eller svenska som skolutbildningsspråk
| Skriftlig kommunikation och talkommunikation | 3 |
|---|---|
| Välj kurserna LC-7108 Kirjoita asiantuntevasti och LC-0450 Konsten att tala professionellt om ditt skolutbildningsspråk* är finska och kursen LCA-5000 Kommunicera som expert om ditt skolutbildningsspråk* är svenska. |
| Andra inhemska språket | 3 |
|---|---|
| Svenska som det andra inhemska språket: väj kursen LCA-5703 eller LCA-5704 eller det skriftliga och muntliga provet i svenska (LCA-5701 och LCA-5702) | |
| Finska som det andra inhemska språket: genomför proven LCA-7003 och LCA-7004 |
| Främmande språk: engelska | 3 |
|---|---|
|
Studier i ett främmande språk (3 sp) genomförs inom ett språk och ska bestå av både muntliga och skriftliga färdigheter (o+w). Studier i ett främmande språk ska genomföras på CEFR-nivå B1–B2. Studierna i främmande språk kan även genomföras i något annat språk än engelska. Den studerande har möjlighet att välja mellan följande språk: spanska, kinesiska, franska, tyska, ryska. |
|
| Obs! Om du planerar at ta examen enligt tidigare (före 1.8.2020) examenstrukturer är kravet på främmande språk 6 sp. Studier bör bestå av både muntliga och skriftliga färdigheter (o+w). |
* ) Enligt Statsrådets förordning (481/2003) anses en person ”ha fått sin skolutbildning på det språk, finska eller svenska, som anges som modersmål på avgångsbetyget över studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998) eller över motsvarande studier, om han eller hon på avgångsbetyget fått godkänt vitsord i modersmålet.” Definitionen av skolutbildningsspråket utgår från den finländska grundskolan och gymnasieutbildningen, där undervisningsspråket är antingen finska eller svenska.
Studier i modersmålet finska eller svenska vid gymnasiet i tyska skolan, IB- eller EB-gymnasium räknas inte till studier som bestämmer skolutbildningsspråket. Inte heller den finska som lästs som modersmål i tyska skolans grundutbildning räknas som ett sådant skolutbildningsspråk som nämns i förordningen. Skolutbildningsspråket kan inte bestämmas utgående från en yrkesinriktad grundexamen.
Om den studerande av särskilda skäl befriats från studier i det andra inhemska språket ska hen genomföra motsvarande språkstudier i omfattningen 3 sp i ett annat språk.
Annat språk än finska eller svenska som skolutbildningsspråk
Krav på språkkunskaper för studerande som avlägger konstkandidatexamen med ett annat skolutbildningsspråk än finska eller svenska eller som fått sin skolutbildning utomlands
- 3 studiepoäng i finska eller svenska
- 3 studiepoäng i ett främmande språk
- 3 studiepoäng i andra studier i språk eller kommunikation
Gemensamma studier (teknologie kandidatexamen) 23 sp
De gemensamma studierna inom kandidatprogrammet består av konst- och teoristudier, Aalto-studier och studier i språk och kommunikation. I kurserna utvecklas kunskaper och färdigheter som är relevanta för alla studerande vid alla institutioner vid högskolan.
De konst- och teoristudier samt Aalto-studier som ingår i examen berör alla studerande inom högskolans kandidatprogram. Mängden studier i språk och kommunikation inom de gemensamma studierna varierar beroende på examen.
| Kod | Namn | Sp |
|---|---|---|
| Konst- och teoristudier | 9 | |
| ARTS-A0122 | Taiteen nykykäytäntöjen teoria | 3 |
| ARTS-A0124 | Introduktion till konstnärligt arbete | 6 |
| Andra gemensamma studier | 8 | |
| ARTS-A0103 | Akademiska studiefärdigheter | 2 |
| ARTS-A0108 | Informationskompetens | 1 |
| ARTS-A0105 | Informations- och kommunikationsteknik | 2 |
| Aalto-kurs | 3 | |
| Studier i språk och kommunikation | 6 |
Aalto-kurs 3 sp
I examen ingår en Aalto-kurs som väljs bland kursutbudet vid de övriga högskolorna vid Aalto-universitet.
Aalto-kursen ersätter kurserna Aaltos skatter och I sakkunskapens tecken samt kursen Den gemensamma miljön, som ingår i de tidigare examensfordringarna.
De gemensamma studierna inom kandidatprogrammet består av konst- och teoristudier, Aalto-studier och studier i språk och kommunikation. I kurserna utvecklas kunskaper och färdigheter som är relevanta för alla studerande vid alla institutioner vid högskolan.
De konst- och teoristudier samt Aalto-studier som ingår i examen berör alla studerande inom högskolans kandidatprogram. Mängden studier i språk och kommunikation inom de gemensamma studierna varierar beroende på examen.
Undervisningen i språk vid Högskolan för konst, design och arkitektur ordnas av Aalto-universitetets språkcenter. Språkstudierna vid ARTS avläggs i enlighet med språkkunskapskraven för det tekniska området.
De obligatoriska språkstudierna följer Statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004 6 §, Språkkunskaper). Kraven på språkstudier varierar beroende på den studerandes skolutbildningsspråk*.
Studier i språk och kommunikation för teknologie kandidatexamen 6 sp
| Studier i språk och kommunikation för teknologie kandidatexamen (6 sp) | Sp |
|---|---|
| Andra inhemska språket | 3 |
| Främmande språk | 3 |
Du kan hitta kurser som uppfyller examensfordringarna från Språkcentrets sida.
Finska eller svenska som skolutbildningsspråk
| Det andra inhemska språket | 3 |
|---|---|
| Studierna i det andra inhemska språket kan genomföras i form av kurser för studerande vid ARTS listade nedan eller kurser för de tekniska högskolorna, se mera om kurserna för det tekniska området på språkcentrets Into-sidor. | |
|
Svenska som det andra inhemska språket: välj kursen LCA-5703 eller LCA-5704 eller det skriftliga och muntliga provet i svenska (LCA-5701 och LCA-5702) |
|
| Finska som det andra inhemska språket: genomför proven LCA-7003 och LCA-7004 |
| Främmande språk (engelska) | 3 |
|---|---|
|
Studier i ett främmande språk (3 sp) genomförs inom ett språk och ska bestå av både muntliga och skriftliga färdigheter (o+w). Studier i ett främmande språk ska genomföras på CEFR-nivå B1–B2. Studerande inom arkitektur och landskapsarkitektur kan välja kurser för studerande inom det tekniska området (LC-koder) eller kurser för studerande inom området för konst (LCA-koder). Studerande som väljer LCA-kurser ska beakta de mer omfattande språkkrav som gäller inom området för konst och se till att studierna uppfyller kraven på skriftliga och muntliga färdigheter (o+w). Studierna i främmande språk kan även genomföras i något annat språk än engelska. Den studerande har möjlighet att välja mellan följande språk: spanska, kinesiska, franska, tyska, ryska. |
Annat språk än finska eller svenska som skolutbildningsspråk
Krav på språkkunskaper för studerande som avlägger teknologie kandidatexamen med ett annat skolutbildningsspråk än finska eller svenska eller som fått sin skolutbildning utomlands
- 3 studiepoäng i ettfrämmande språk
- 3 studiepoäng i andra studier i språk ellerkommunikation
Förutom studierna i språk innehåller examen kurserna ARTS-A0105 Informations- och kommunikationsteknik 2 sp och ARTS-A0108 Informationskompetens 1 sp, som genomförs som gemensamma studier.
* ) Enligt Statsrådets förordning (481/2003) anses en person ”ha fått sin skolutbildning på det språk, finska eller svenska, som anges som modersmål på avgångsbetyget över studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998) eller över motsvarande studier, om han eller hon på avgångsbetyget fått godkänt vitsord i modersmålet.” Definitionen av skolutbildningsspråket utgår från den finländska grundskolan och gymnasieutbildningen, där undervisningsspråket är antingen finska eller svenska.
Studier i modersmålet finska eller svenska vid gymnasiet i tyska skolan, IB- eller EB-gymnasium räknas inte till studier som bestämmer skolutbildningsspråket. Inte heller den finska som lästs som modersmål i tyska skolans grundutbildning räknas som ett sådant skolutbildningsspråk som nämns i förordningen. Skolutbildningsspråket kan inte bestämmas utgående från en yrkesinriktad grundexamen.
Om den studerande av särskilda skäl befriats från studier i det andra inhemska språket ska hen genomföra motsvarande språkstudier i omfattningen 3 sp i ett annat språk.
Undervisningen i språk vid Högskolan för konst, design och arkitektur ordnas av Aalto-universitetets språkcenter. Språkstudierna vid ARTS avläggs i enlighet med språkkunskapskraven för det konstnärliga och det tekniska området.
De obligatoriska språkstudierna följer Statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004 6 §, Språkkunskaper). Kraven på språkstudier varierar beroende på den studerandes skolutbildningsspråk*.
ܱܻäԱ
Kod: ARTS3001
Omfattning: 126 sp
Ansvarig för huvudämnet: Jenni Reuter
Major in English: Architecture
Beskrivning av huvudsämnet
Den byggda miljön utgör grunden för vårt lands nationalförmögenhet. Därför är det viktigt att den studerande redan i kandidatskedet bildar sig en helhetsuppfattning om arbetsfältet för byggande och vad som kännetecknar en människonära verksamhetsmiljö. Kandidatexamen ger den studerande goda förutsättningar för assisterande arbetsuppgifter.
Lärandemål för huvudämnet
Utöver de är målet att studerande som har avlagt kandidatexamen med arkitektur som huvudämne har
- grundläggande kunskaper och färdigheter i arkitektonisk, estetisk, ekologisk och funktionell planering av arkitektur
- förståelse för grunderna i arkitekturens historia och teori i anslutning till arkitektyrket
- kännedom om de funktionella och rumsliga aspekterna av byggnader samt byggnadsmaterialens, strukturernas och byggnadsfysikens roll i planeringsarbetet
- grundkunskaper i samhälls-, stads- och byggnadsplanering
- förståelse för arkitekturens inverkan på samhället
- förståelse för betydelsen av hållbar utveckling inom ramen för arkitekturens arbetsfält.
| Kod | Kurssens namn | Sp | Period / År |
|---|---|---|---|
Obligatoriska programmestudier |
23 |
||
| ARK-C0009 | Grunder: Rum 1 | 6 | I / 1. år |
| ARK-C0002 | Grunder: Plats 1 | 6 | IV / 1. år |
| ARK-A1000 | Inledning till arkitekturhistoria | 2 | II / 1. år |
| ARK-C0026 | Inledning till hållbart byggande 1, föreläsningar | 2 | II / 1. år |
| ARK-C3000 | Introduktion till hållbar planering | 2 | V / 1. år |
| MAR-C1014 | Introduktion i landskapsarkitektur | 2 | III / 1. år |
| ARK-C0030 | Digital Storytelling 1 | 3 | I / 1. år |
Obligatoriska huvudämnesstudier |
103 |
||
| ARK-C0027 | Inledning till hållbart byggande 1, övningar | 3 | II / 1. år |
| ARK-C0028 | Inledning till hållbart byggande 2 | 5 | V / 1. år |
| ARK-A1001 | Arkitekturhistoriens grunder | 4 | III-IV / 2. år |
| ARK-A1002 | Arkitekturshistoriens övningar | 3 | IV-V / 2. år (25-26) |
| ARK-C0003 | Grunder: Rum 2 | 4 | II / 2. år |
| ARK-C0008 | Grunder: Syntes | 11 | III-IV / 2. år |
| ARK-C1501 | Arkkitekturens grunder, föreläsningskurs | 3 | II-III / 2. år |
| ARK-C0029 | Inledning till hållbart byggande 3 | 6 | I / 2. år |
| ARK-C5020 | Samhällsplaneringens grunder | 6 | III-IV / 2. år |
| ARK-C5520 | Stadsplanering, grundnivå | 6 | I-II / 2. år |
| ARK-C0025 | Design of Structures Basics | 3 | II / 3. år |
| ARK-C1020 | Finlands och Nordens byggnadskonst | 6 | I / 3. år(24-25) |
| ARK-C2020 | Byggnadsplanering, föreläsningar | 4 | I-II / 3. år |
| ARK-C2021 | Byggnadsplanering grundkurs | 9 | III-V / 3. år |
| ARK-C4521 | DZԻö | 9 | III-V / 3. år |
| ARK-C4502 | Analyskurs | 2 | II / 3. år |
| ARK-C5502 | Stadsplanering, avancerad nivå | 6 | I-II / 3. år |
| ARK-C5002 | Stadsbyggnad, föreläsningar | 3 | IV-V / 3. år |
| Examensarbeten | |||
| ARTS.ark.kand | Kandidatarbete och seminarium | 10 | |
| ARTSt.kyps | Mognadsprov | 0 | |
Kod: ARTS3002
Omfattning: 126 sp
Ansvarig för huvudämnet: Meri Mannerla-Magnusson
Major in English: Landscape Architecture
Beskrivning av huvudsämnet
Målet med undervisningen inom landskapsarkitektur är ge den studerande kompetens och färdigheter att utöva yrket på ett ansvarsfullt sätt. Landskapsarkitektens arbete kräver kännedom om ekologiska, kulturella, ekonomiska och markanvändningsrelaterade faktorer som inverkar på planeringsarbetet. Därför är det viktigt att den studerande redan i kandidatskedet bildar sig en helhetsuppfattning om arbetsfältet för planering, byggande och vård av landskap samt vad som kännetecknar en människonära verksamhetsmiljö. Kandidatexamen ger den studerande goda förutsättningar för assisterande arbetsuppgifter.
Lärandemål för huvudämnet
Utöver de gemensamma målen för kandidatprogrammet i arkitektur, landskapsarkitektur och inredningsarkitektur (+verkkolinkki) är målet att studerande som har avlagt kandidatexamen med landskapsarkitektur som huvudämne har
- förståelse för arbetsfältet för planering, byggande och vård av landskap samt grundkunskaper i landskapsarkitekturens historia och teori
- grundläggande kännedom om naturfenomen och processer i landskapet samt förmåga att analysera dem
- grundläggande kännedom om kunskaper om landskapets funktionella, rumsliga, sociokulturella faktorer och tekniska system samt kan analysera dem
- grundkunskaper om material och tekniker inom landskapsbyggande och -planering
- grundkunskaper i planering och vård av den byggda miljön och naturmiljön samt metoder för landskapsvård
- behärskning av grunderna i samhälls- och stadsplanering
- färdigheter för estetisk, ekologisk och funktionell planering och förståelse för målen för hållbar utveckling som en del av arbetsfältet för landskapsarkitektur.
Utbildningens innehåll
| Kod | Kurssens namn | Sp | Period / År |
|---|---|---|---|
Obligatoriska programmestudier |
23 |
||
| ARK-C0009 | Grunder: Rum 1 | 6 | I / 1. år |
| ARK-C0002 | Grunder: Plats 1 | 6 | IV / 1. år |
| ARK-A1000 | Inledning till arkitekturhistoria | 2 | II / 1. år |
| ARK-C0026 | Inledning till hållbart byggande 1, föreläsningar | 2 | II / 1. år |
| ARK-C3000 | Introduktion till hållbar planering | 2 | V / 1. år |
| MAR-C1014 | Introduktion i landskapsarkitektur | 2 | III / 1. år |
| ARK-C0030 | Digital Storytelling 1 | 3 | I / 1. år |
Obligatoriska huvudämnesstudier |
103 |
||
| ARK-C0027 | Inledning till hållbart byggande 1, övningar | 3 | II / 1. år |
| MAR-A1020 | Landskapsarkitekturens grunder 1A | 6 | II / 1. år |
| MAR-C1020 | Landskapsarkitekturens grunder 1B | 6 | IV-V / 1. år |
| Ѵ-1002 &Բ; | Fältkurs i landskapsarkitektur 1 | 2 | V / 1. år |
| ARTS-A0126 | Utställning som en del av konstnärlig arbete | 3 | V / 2. år |
| MAR-C1021 | Landskapsarkitekturens grunder 2A, landskapsanalys | 6 | II / 2. år |
| MAR-C1002 | Landskapsarkitekturens grunder 2A, naturfaktorer | 6 | III-V / 2. år |
| MAR-C1016 | Landskapsarkitekturens grunder 2B | 6 | III-IV / 2. år |
| MAR-C1012 | Landskapsarkitekturens historia D | 4 | III-V / 2. år |
| MAR-C1013 | Nutida landskapsarkitektur | 3 | I-II / 2. år |
| MAR-C1022 | Anläggningsteknik i landskapsarkitektur | 6 | I / 2. år |
| MAR-C1023 | Vegetation i landskapsarkitektur | 6 | III-V / 2. år |
| MAR-C1000 | Fältkurs i landskapsarkitektur 2 | 2 | V / 2. år |
| ARK-C5020 | Grunderna i stadsplanering | 6 | III-IV / 2. år |
| ARK-C5520 | Stadsplanering, grundnivå | 6 | I-II / 2. år |
| Ѵ-1017 &Բ; | Landskap och markanvändning | 6 | I-II / 3. år |
| MAR-C1024 | Landskap och staden | 7 | III-V / 3. år |
| 鰭-5502 &Բ; | Stadsplanering, avancerad nivå | 6 | I-II / 3. år |
| 鰭-5002 &Բ; | Stadsbyggnad, föreläsningar | 3 | IV-V / 3. år |
| Examensarbeten | |||
| ARTS.ark.kand | Kandidatarbete och seminarium | 10 | |
| ARTSt.kyps | Mognadsprov | 0 | |
Kod: ARTS3016
Omfattning: 111 sp
Ansvarig för huvudämnet: Esa Vesmanen
Major in English: Interior Architecture
Beskrivning av huvudämnet
Utgångspunkten i huvudämnet inredningsarkitektur är den närmiljö som formas av människans verksamhet, levnadsvanor och kultur. Inredningsarkitekturen lägger vikt vid utformning av interiörer och möbler ur ett människonära, upplevelsebaserat, estetiskt högklassigt och genomgående hållbart perspektiv.
Inredningsarkitekter är experter på planering av den byggda närmiljön. De arbetar med design av interiörer för boende, arbete, service och fritid samt med industriell möbeldesign och konceptdesign.
Utbildningens innehåll
Kandidatstudierna i inredningsarkitektur består av gemensamma studier, ett huvudämne, ett biämne och fritt valbara studier. Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning och konstnärlig verksamhet samt professionell praxis inom området. Undervisningen lägger vikt vid konkreta övningsarbeten och praktiskt arbete i teckningssalar och verkstäder.
De gemensamma studierna vid Högskolan för konst, design och arkitektur omfattar studier i konst samt språk och kommunikation. Huvudämnet ger insikter i inredningsarkitekturens grunder. Det består av studier i design av interiörer och möbler. I studierna ingår också arkitekturens och inredningsarkitekturens historia samt visuell kommunikation och digitala verktyg. Genom biämnet och de fritt valbara studierna kan den studerande profilera sig enligt sina intressen. Under det tredje studieåret gör den studerande ett lärdomsprov inom ett område som hen har fördjupat sig i under sina studier. Den studerande ska på våren under sitt första studieår planera sina fritt valbara studier och skapa en individuell studieplan (ISP) tillsammans med en handledande lärare.
Lärandemål för huvudämnet
Kunskaper
Efter att ha avlagt kandidatexamen med inredningsarkitektur som huvudämne har den studerande
- grundkunskaper i design av rum och möbler ur ett konstnärligt, vetenskapligt, produktionsmässigt och användarorienterat perspektiv
- förståelse för designverksamhet och för ljuset, färger och material som en del av rummet.
ä徱ٱ
Efter att ha avlagt kandidatexamen har den studerande
- förmåga att skapa koncept och lösningar för interiörer och möbler som är ekologiskt och socialt hållbara och uppvisar en hög konstnärlig och funktionell nivå
- insikter i principerna för dimensionering och konstruktioner
- kännedom om begreppen inom design- och byggbranschen
- förståelse för inredningsarkitekturen som ett aktuellt fenomen med historiska rötter.
Akademiska färdigheter
Den studerande kan kombinera konstnärligt och vetenskapligt tänkande och använda dessa i sitt arbete.
| Kod | Kurssens namn | Sp | Period / År |
|---|---|---|---|
Obligatoriska programmestudier |
23 |
||
| ARK-C0009 | Grunder: Rum 1 | 6 | I / 1. år |
| ARK-C0002 | Grunder: Plats 1 | 6 | IV / 1. år |
| ARK-A1000 | Inledning till arkitekturhistoria | 2 | II / 1. år |
| ARK-C0026 | Inledning till hållbart byggande 1, föreläsningar | 2 | II / 1. år |
| ARK-C3000 | Introduktion till hållbar planering | 2 | V / 1. år |
| MAR-C1014 | Introduktion i landskapsarkitektur | 2 | III / 1. år |
| ARK-C0030 | Digital Storytelling 1 | 3 | I / 1. år |
Oblikatoriska huvudämnesstudier |
88 |
||
| SARK-C5044 | Inledning till inredningsarkitektur | 3 | II / 1. år |
| SARK-C5041 | Inredningsarkitekturens teori | 3 | III / 1. år |
| SARK-C5039 | Inredningsarkitekturens historia | 3 | IV / 1. år |
| SARK-C5030 | Möbeldesign I A | 3 | II / 1. år |
| SARK-C5031 | Möbeldesign I B | 6 | V / 1. år |
| SARK-C5042 | Digital tools 1 | 3 | I / 2. år |
| SARK-C5043 | Digital tools 2 | 3 | II / 2. år |
| SARK-C5006 | Utrymmesdesign II A | 6 | I / 2. år |
| SARK-C5036 | Utrymmesdesign II B | 6 | III / 2. år |
| SARK-C5032 | Möbeldesign II A | 6 | II / 2. år |
| SARK-C5033 | Möbeldesign II B | 6 | IV / 2. år |
| ARTS-A0126 | Utställning som en del av konstnärlig arbete | 3 | V / 2. år |
| SARK-C5037 | Utrymmesdesign III A | 6 | II / 3. år |
| SARK-C5038 | Utrymmesdesign III B | 6 | IV / 3. år |
| SARK-C5034 | Möbeldesign III A | 6 | I / 3. år |
| SARK-C5035 | Möbeldesign III B | 6 | III / 3. år |
| ARK-C2021 | Byggnadsplanering grundkurs, föreläsningar | 3 | III / 2.-3. år |
| Examensarbeten | |||
| ARTS.ark.kand | Kandidatarbete i arkitektur, landskapsarkitektur och inredningsarkitektur | 10 | |
| ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 | |
äԱ
Till examensstrukturen för kandidatprogrammet för arkitektur, landskapsarkitektur och inredningsarkitektur hör ett biämne som omfattar 18–43 studiepoäng. äԱt ska omfatta minst 18 studiepoäng och den studerande har möjligheten att välja en bredare biämne eller två mindre biämner till sin examen.
äԱshelheten kan vara ett biämne från ARTS eller någon annan högskola vid Aalto-universitetet, eller studier vid ett annat finskt universitet.
äԱsutbudet vid ARTS för läsåret 2024–2026 hittar du från Aalto-universitetets guide för studeranderörlighet (kurser och biämnen).
Fritt valbara studier
Till kandidatprogrammet för arkitektur, landskapsarkitektur och inredningsarkitektur hör fritt valbara studier som bildar en helhet högst på 25 studiepoäng (konstkandidatexamen) eller högst 13 studiepoäng (teknologie kandidatexamen). Fritt valbara studier genomförs som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng för examen, 180 sp, uppnås.
Du kan bilda din helhet med exempelvis följande studier:
- Studier av eget huvudämne eller andra huvudämnen på kandidatprogrammet som inte ingår/passar i huvudämnets obligatoriska eller alternativa studier
- De fritt valbara studierna som erbjuds av kandidatprogrammet i arkitektur, landskapsarkitektur och inredningsarkitektur.
- Du hittar en kurslista på denna sida i avsnittet "Fritt valbara studier i kandidatprogrammet i arkitektur, landskapsarkitektur och inredningsarkitektur"
- Valfria konst- och teoristudier som erbjuds av Enheten för gemensamma studier
- Du hittar en kurslista på denna sida under "Valbara konst- och teoristudier"
- Valfria språkstudier
- Studier vid någon annan högskola vid Aalto-universitet
- Studier vid ett annat finskt universitet
- Utbytesstudier (inte i arkitekturens och landskapsarkitekturens huvudämne)
- Praktik (inte i arkitekturens och landskapsarkitekturens huvudämne)
- På finska: Harjoittelu Suomessa
- Praktik utomlands
OBS arkitekturstuderande! Arkitektexamen måste uppfylla kraven enligt EU-direktivet 2005/36/EG (7.9.2005) för att erhålla arkitektbehörighet. Studenten måste ha arkitekturstudier i arkitektexamen (Ba+Ma 5 år) omfattande minst fyra år eller 240 högskolepoäng för att uppfylla kriterierna. Som arkitekturstudier räknas alla kurser som börjar med kurskoden ARK. Detta påverkar särskilt de fritt valbara studierna på masternivå = hur mycket där kan finnas andra studier än arkitekturstudier.
Du kan välja föjande studier som kandidatprogrammet erbjuder för fritt valbara studier.
OBS arkitekturstuderande! Arkitektexamen måste uppfylla kraven enligt EU-direktivet 2005/36/EG (7.9.2005) för att erhålla arkitektbehörighet. Studenten måste ha arkitekturstudier i arkitektexamen (Ba+Ma 5 år) omfattande minst fyra år eller 240 högskolepoäng för att uppfylla kriterierna. Som arkitekturstudier räknas alla kurser som börjar med kurskoden ARK. Detta påverkar särskilt de fritt valbara studierna på masternivå = hur mycket där kan finnas andra studier än arkitekturstudier.
| Kod | Kurssens namn | Sp | Period |
|---|---|---|---|
| MAR-E1043 | Grundkurs i skogsvård | 3 | sommar (25-26) |
| MAR-E1070 | Landscape Architecture Literature | 3 | I-II, III-V |
| ARK-C1520 | Arkitekturens teori 1 | 3-6 | I-II |
| ARK-C4504 | Bostadspolitik för bostadsplanerare | 3 | I |
| ARK-C1500 | Arkitekturgrafik | 3 | III |
| ARK-E1026 | Inclusive Space Design | 3 | III |
| ARK-C1021 | Den moderna arkitekturens historia A | 3 | IV (24-25) |
| ARK-C1022 | Den moderna arkitekturens historia B | 3 | IV-V |
| ARK-C2504 | Digital Storytelling 2 | 3 | IV |
| SARK-C5042 | Digital Tools 1 | 3 | I |
| SARK-C5043 | Digital Tools 2 | 3 | II |
| ARK-C5521 | Stadsbyggnad, föreläsningar, essä | 3 | I-II |
| ARK-C5022 | Framtidsplanering | 6 | V |
| ARK-E4020 | Wood Architecture Lecture course: Wood in Architecture and Construction | 6 | I-II |
| ARK-E1023 | Parametric Design | 3 | II |
| ARK-E1024 | Algorithmic Design | 6 | III |
| ARK-C0024 | Arkitekturexkursion | 3 | V |
| ARK-E0013 | Kurs med varierande innehåll inom Arkitektur, Landskapsarkitektur eller Inredningsarkitektur | 1-12 | I-sommar |
| Itsenäiset opintosuoritukset | |||
| ARK-E0010 | Specialarbete i arkitektur, landskapsarkitektur eller interior arkitektur | 1–12 | |
| ARK-E0011 | ٱԳäԲ | 1–12 | |
| ARK-C0101 | Praktik (för arkitektur och inredningsarkitektur som huvudämne) | 1-12 |
I den gemensamma undervisningens utbud finns valfria kurser i konst, konstteori och historia. Den studerande kan placera dessa i examens fritt valbara studier. Huvudämnet kan även rekommendera att de studerande väljer de kurser ur utbudet som anses vara mest viktiga.
Teckning och målning
Kurserna i teckning och målning består av olika metoder för tvådimensionell gestaltning. Fokus ligger på praktiskt arbete, learning-by-doing, men även teoretiska anknytningar tas upp. Till kurserna hör teckning, måleri och arbete med blandteknik. Den studerande blir medveten om visuell perception och olika sätt att beskriva världen omkring oss samt vår föreställning om den. Under kurserna granskas även hur idéer och begrepp påverkar konsten, hur konsten förhåller sig till formgivning samt dess betydelse och roll i samhället.
|
Kod |
Kurssen namn |
Sp |
ԻԾԲå |
|---|---|---|---|
|
Gemensamma studiernas kurser med varierande innehåll |
3-9 |
finska / engelska |
|
|
Freehand Drawing |
6 |
engelska |
|
|
Life Drawing |
6 |
engelska |
|
|
Watercolour Workshop |
3 |
engelska |
|
|
Drawing and Painting Workshop |
6 |
engelska |
|
|
Drawing in Space |
3 |
engelska |
|
|
Landscape - Then and Now |
3 |
engelska |
|
|
Basics of Comic Art |
6 |
engelska |
|
|
Forms of Comics Expression and Storytelling |
6 |
engelska |
|
|
Introduction to Comics Art Project |
3 |
engelska |
|
|
Comic Art Project |
6 |
engelska |
Färg och perception
I färg- och perceptionsstudierna ligger betoningen på visuell perception och teorierna kring den. Den engelskspråkiga kursen Colour and Perception består av teori och praktiska övningsuppgifter. På kursen lärs den grundläggande färgrelaterade begreppsapparaten ut, liksom också grunderna för färgseendet. På kursen undersöks färgkontraster och färgjämförelser och deras estetiska verkan med experimentella metoder, främst i tvådimensionella uttryck. Kursen Färg - ljus - rum D är i första hand riktad till magisterstuderande inom arkitektur, inredningsarkitektur och landskapsarkitektur. På kursen behandlas färg och ljussättning i ett utrymme och som en del av arkitektur och stadsbilden.
|
Kod |
Kurssen namn |
Sp |
ԻԾԲå |
|---|---|---|---|
|
Färg - ljus - rum D |
6 |
finska |
|
|
Colour and Perception |
3 |
engelska |
Skulptur
Studier i skulptur ger den studerande nödvändiga praktiska färdigheter att jobba med nutida skulptering och formgivning. På kursen betonas färdigheter såsom undersökandet av nya material, arbetssätt och metoder som den studerande kan ha nytta av inom sitt eget område. Ways of Making-kurserna erbjuder praktiska erfarenheter i att arbeta i en skulpturateljé och i Metal Casting presenteras gjuteritekniker. Digital skulptur (Digital Sculpture) är en introduktion i att utnyttja ny och framåtskridande teknologi i tredimensionell konst. Studiernas betoning ligger på begrepp och teori och ingår i kursutbudet för samtidskonst.
|
Kod |
Kurssen namn |
Sp |
ԻԾԲå |
|---|---|---|---|
| Ways of Making 1 - Mold making & casting techniques | 6 |
engelska |
|
| Ways of Making 2 - Constructing sculpture with wood and metal | 6 |
engelska |
|
| Digital Sculpture 1 - 3D Modelling for Sculpture | 3 |
finska |
|
| Digital Sculpture 2 - Programming for sculptors | 3 |
engelska |
|
| Metal Casting 101 | 3 |
engelska |
|
| Synths & Amps | 3 |
engelska |
|
| Advanced Sculpture Project | 6 |
engelska |
Konstgrafik
I konstgrafik framställs bilden genom avtryck från olika slag av handgjorda tryckplattor som används för att producera serier av kopparstick, träsnitt, stentryck eller silkscreen. Varje tryck är ett konstgrafiskt originalblad. Grundkurserna lär ut grunderna i olika tryckmetoder och hantering av tryckutrustningen. Konstgrafik är ett specialämne och rekommendationen är att studierna inleds under det andra året av kandidatstudierna.
|
Kod |
Kurssen namn |
Sp |
ԻԾԲå |
|---|---|---|---|
|
Introduction to Silkscreen |
3 |
engelska |
|
|
Fortsättningskurs i serigrafi |
3 |
engelska |
|
|
Japansk akvarellträsnitt |
3 |
engelska |
|
|
Grundkurs i träsnitt |
3 |
engelska |
Konsthistoria och konstteori
Målet med undervisningen i konsthistoria är att ge en överblick av konstens och konstbegreppens historia och centrala teoretiska frågor.
|
Kod |
Kurssen namn |
Sp |
ԻԾԲå |
|---|---|---|---|
|
Historia av nutidskonst |
3 |
finska |
|
|
Serieteckningens historia |
3 |
finska |
|
|
Global Perspectives: Re-mapping the History of Art |
3 |
engelska |
|
|
Environmental Thinking |
6 |
engelska |
Samtidskonst
Kurserna i samtidskonst är på magisternivå, men även kandidat- och forskarstuderande kan delta eller ansöka till dem. Kurserna arrangeras i regel på engelska.
|
Kod |
Kurssen namn |
Sp |
ԻԾԲå |
|---|---|---|---|
|
|
Contemporary Drawing |
6 |
engelska |
|
Sculpture Now! |
6 |
engelska |
Andra kurser
|
Kod |
Kurssen namn |
Sp |
ԻԾԲå |
|---|---|---|---|
|
Digital art 1 - programming for visual artists |
3 |
engelska |
|
| Becoming a Creative Professional | 3 | engelska | |
| Art, Life and Entrepreneurship 1 - What is entrepreneurship? | 3 | engelska | |
| Art, Life and Entrepreneurship 2 – Test run | 3 | engelska |
Kurssikorvaavuudet
Arkitektur, landskapsarkitektur och inredningsarkitektur
