ºÚÁÏÍø

Målen för lägre högskoleexamen finns fastställda i Examensstadgan för Aalto-universitetets (5 §). De allmänna lärandemålen preciseras i beskrivningen av de huvudämnes- och kursspecifika lärandemålen.

Huvud- och biämne

Grund- och huvudämnesstudierna för teknologie kandidatexamen ger studeranden fördjupade insikter i grunderna inom ett teknisk-vetenskapligt område som är lätt att identifiera och internationellt välkänt. Under kandidatstudiernas gång kan studeranden utveckla en teknisk-vetenskaplig identitet som anknyter till huvudämnet. Studeranden har möjlighet att välja biämne och valbara studiehelheter så att den för Aalto-universitetet karakteristiska växelverkan mellan vetenskap, teknik, ekonomi och konst förverkligas. Studeranden skapar sig en uppfattning om professionell praxis i branschen. Efter att ha avlagt teknologie kandidatexamen kan studeranden följa den professionella utvecklingen inom området för sitt huvudämne och arbeta i assisterande forskningsuppdrag för att utveckla sin kompetens. Studeranden identifierar centrala begrepp, fenomen, lagbundenheter, modeller och metoder inom sitt huvudämne och kan tillämpa dem i praktiken.

Ett teknisk-vetenskapligt sätt att tänka och arbeta

Efter att ha avlagt teknologie kandidatexamen har studeranden fÃ¥tt färdigheter för ett tekniskt-vetenskapligt sätt att tänka och för grundläggande arbetssätt. Under studiernas gÃ¥ng utvecklar den studerande en förstÃ¥else för de grundläggande teorierna och begreppen i anslutning till sitt omrÃ¥de samt lär sig tillämpa dem pÃ¥ centrala forsknings- och planeringsuppgifter inom sitt omrÃ¥de. Studeranden skapar sig en uppfattning om professionell praxis i branschen. Studeranden kan tillämpa naturvetenskapliga och matematiska metoder i arbetsuppgifter inom sitt eget omrÃ¥de.

Studeranden har insikter i processer i anslutning till utvecklingen av produkter och tjänster inom det egna området och kan delta i de olika skedena av det ingenjörsarbete som de kräver. Studeranden kan identifiera, definiera och lösa tekniska problem genom att använda de allmänna metoderna inom området som hen lärt sig. Hen kan tillämpa planeringsmetoderna hen lärt sig för att implementera fastställda krav. Hen kan även välja ändamålsenliga redskap och metoder och använda dem.

Studeranden känner de centrala informationskällorna inom sitt eget huvudämne och kan söka fram information till stöd för sitt arbete. Den som har avlagt en teknologie kandidatexamen vågar ta itu med öppna problem som kommer fram vid utvecklingen eller planeringen av tekniska system och som det inte finns någon färdig lösning på. Hen kan identifiera effekter som vetenskapen, tekniken och det egna arbetet har på människor, ekonomi, samhälle och miljö.

Studiefärdigheterna och grunden för diplomingenjörsstudierna

Studeranden tar ansvar för sitt lärande som medlem av universitetsgemenskapen. Teknologie kandidatexamen ger förutsättningar för studier till diplomingenjör inom lämpliga program vid Aalto-universitetet och fördjupar kunskaperna inom det huvudämne som den studerande önskar välja i magisterskedet.
Examen ger även möjlighet till att söka sig till magisterprogram vid andra universitet i hemlandet eller utomlands. Studeranden har möjlighet att planera sina studier så att hen får de kunskaper som krävs för studier som leder till en högre högskoleexamen även inom området för ett biämne till sin egen profession (diplomingenjör). Under kandidatstudierna får den studerande stöd i valet av magisterprogram och huvudämne. Studierna till teknologie kandidat skapar en grund för självständigt livslångt lärande och professionell utveckling.

´¡°ù²ú±ð³Ù²õ±ô¾±±¹²õ´Úä°ù»å¾±²µ³ó±ð³Ù±ð°ù

Under studierna inom kandidatprogrammet i elektroteknik förbättrar den studerande sina arbetslivsfärdigheter. Den studerande utvecklar både sina muntliga och skriftliga språk- och kommunikationsfärdigheter i syfte att kunna kommunicera tydligt med sakkunniga inom det egna området samt intressentgrupper och övrig publik. Under studiernas gång får den studerande även öva sig på grupparbete samt lära sig att arbeta enligt principerna för effektivt grupparbete och ledning av en grupp. Den studerande lär sig att mångsidigt tillämpa de olika möjligheter som informationstekniken erbjuder samt att arbeta målmedvetet och planmässigt.

Studeranden kan verka som en aktiv representant för sitt område i en mångvetenskaplig miljö. Studeranden lär sig den centrala engelskspråkiga terminologin inom sitt eget område och kan minst ett främmande språk för att kunna verka inom sitt eget område. Studeranden har sådana kunskaper i det andra inhemska språket som överensstämmer med bestämmelserna.

Kurskoden består av följande delar:

FÖRKORTNING – BOKSTAV – NUMMERSERIE

som bestäms enligt följande:

¹óö°ù°ì´Ç°ù³Ù²Ô¾±²Ô²µ

Alla kurskoder börjar med förkortningen ELEC

Bokstav

A = grundstudier på kandidatnivå (gemensamma grundstudier inom programmet)

C = ämnesstudier på kandidatnivå (huvudämnesstudier)

D = studier som kompletterar magisterexamen (placerar sig mellan kandidat- och magisterstudierna)

E = magisterstudier (alla studier på magisternivå)

L = forskarstudier

Obs! En kurs på magisternivå som kan ingå i forskarstudier betecknas med ett D. Kurser som endast kan ingå i forskarstudier betecknas med ett L.

Nummerserie

Den första siffran anger vilken institution som erbjuder kursen:

För nya kurser:

0 = Gemensamma kurser vid högskolan

5 = Institutionen för signalbehandling och akustik

7 = Institutionen för kommunikations- och nätverksteknik

8 = Institutionen för elektroteknik och automation (från och med läsåret 2014–2015)

9 = Institutionen för elektronik och nanoteknik (från och med läsåret 2018–2019)

För gamla kurser används delvis följande:

1 = Institutionen för automations- och systemteknik (endast läsåret 2013–2014)

2 = Institutionen för elektronik (endast läsåret 2013–2014)

3 = Institutionen för mikro- och nanoteknik (endast från läsåret 2013–2014 till läsåret 2017–2018)

4 = Institutionen för radiovetenskap och -teknik (endast från läsåret 2013–2014 till läsåret 2017–2018)

6 = Institutionen för elektroteknik (endast läsåret 2013–2014)

Institutionen bestämmer de tre sista siffrorna

Exempel

ELEC-C5031 Ã¤r en kurs som ingÃ¥r i ämnesstudier pÃ¥ kandidatnivÃ¥ vid institutionen för signalbehandling och akustik och som har fÃ¥tt det löpande numret 031.

ij¾²Ô±ð²õ°ì´Ç»å: ELEC.A
Omfattning: 70 sp
Ansvarig instans: Utbildningsrådet för kandidatutbildning inom elektroteknik (Sähkötekniikan kandidaattikoulutusneuvosto)

Efter slutförda grundstudier har den studerande grundläggande matematisk-naturvetenskapliga kunskaper samt behärskar grunderna i programmering och datateknik. Hen har grundläggande kännedom om kandidatprogrammets område och har uppnått de språkkunskaper som fastställs i examensstadgan. Den studerande kan vidare använda universitetets datasystem och har bekantat sig med arbetslivets krav.

En studerande ska i de studier som ingår i lägre eller högre högskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat (ES 13 §):

• sÃ¥dana kunskaper i finska och svenska som krävs av statsanställda vid tvÃ¥sprÃ¥kiga myndigheter enligt 6 § 1 mom. i lagen om de sprÃ¥kkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) och som är nödvändiga med tanke pÃ¥ det egna omrÃ¥det samt
• sÃ¥dana kunskaper i minst ett främmande sprÃ¥k som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna omrÃ¥det och vara verksam i en internationell omgivning.

De utmärkta muntliga och skriftliga språkkunskaper i svenska eller finska som är nödvändiga med tanke på det egna området visas genom att den studerande skriver mognadsprovet i anslutning till kandidatarbetet på det inhemska språk på vilket hen har fått sin skolbildning.

De nöjaktiga muntliga och skriftliga språkkunskaper i det andra inhemska språket som är nödvändiga med tanke på det egna området kan visas genom att den studerande avlägger ett prov i det andra inhemska språket vid universitetet, en bestämd kurs i det andra inhemska språket eller motsvarande prov i det andra inhemska språket vid någon annan högskola.

De skriftliga och muntliga språkkunskaper som krävs i det främmande språket visas genom att den studerande genomför den kurs eller de kurser i det främmande språket som erbjuds för detta ändamål vid språkcentret vid universitetet. I studierna betonas särskilt behärskning av utbildningsområdets språk. Om det vid högskolan finns ett särskilt prov för påvisande av språkkunskaper i ett främmande språk kan den studerande genom att avlägga provet antingen helt eller delvis visa de språkkunskaper som krävs.

En studerande som har fått sin skolbildning på något annat språk än svenska eller finska eller som har fått sin skolbildning utomlands ska i de studier som ingår i lägre eller högre grundexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat endast de språkkunskaper i ett främmande språk som förutsätts i 13 § i examensstadgan. Om en sådan studerande har blivit antagen för att avlägga lägre och högre högskoleexamen ska hen därtill i anslutning till lägre högskoleexamen genomföra språkstudier till en omfattning av minst 2 studiepoäng i ett främmande språk som hen väljer själv. Dessa studier kan inte genomföras i ett språk som utgör den studerandes skolbildningsspråk.

Mer information om studierna i det andra inhemska sprÃ¥ket och det främmande sprÃ¥ket hittar man pÃ¥ sidor av SprÃ¥kcentret.

ij¾²Ô±ð²õ°ì´Ç»å: ELEC3014
Omfattning: 60 sp
Ansvarsperson: Pekka Forsman

Pääaine suomeksi: Automaatio ja robotiikka
Major in English: Automation and Robotics

Det grundläggande mÃ¥let med huvudämnet  automation och robotik är att skapa en grund för arbete som automationsingenjör, vilket innefattar automation och reglerteknik inom industri och produktion, maskininlärning och industriellt internet, signal- och bildbehandling, robotik samt människa-maskin-gränssnitt. Huvudämnet skapar en bred grund för arbete inom nya framväxande omrÃ¥den, sÃ¥som servicerobotik, mikro- och nanorobotik, industriautomation och inbyggda system. MÃ¥let är att skapa en bild av ett enhetligt yrkesomrÃ¥de, inom vilket det är möjligt att byta tillämpningsomrÃ¥de.

Studierna bygger på en stark teoretisk grund som är matematiskt och naturvetenskapligt inriktad och som med hänsyn till olika tillämpningsmöjligheter kompletteras av en tillräcklig kännedom om datateknik, elektronik och elektroteknik. Med hänsyn till mångfalden av tillämpningsområden erbjuder grundstudierna även grundläggande insikter i andra ingenjörsområden. Inom automation och robotik är grunderna i maskinbyggnad till stöd när den studerande senare ska inrikta sig mångvetenskapligt inom ramen för automationens olika tillämpningsområden.

Den studerande har mångsidiga möjligheter att i ett senare skede inrikta sig inom automation och robotiks område på det sätt som hen önskar. Inriktningen kan vara mer praktiskt eller teoretiskt orienterad. Via det smågruppsarbete som ingår i studierna får den studerande utveckla sina färdigheter i projekthantering och sin förmåga att arbeta i grupp.

Olika inriktningar är möjliga även i ett senare skede av studierna. Huvudämnet har utformats på så sätt att det utvecklar tillräckliga och mångsidiga färdigheter i att ta till sig forskningsresultat inom området, med hänsyn till möjligheterna till vetenskaplig forskning. Området automation och robotik erbjuder rikligt med möjligheter att fortsätta studierna och rikta in sig på vetenskaplig forskning inom området.

²Ñ´Ç»å±ð±ô±ôä²õ´Ç°ù»å²Ô¾±²Ô²µarna hittar du vid Undervisningsplan > ²Ñ´Ç»å±ð±ô±ôä²õ´Ç°ù»å²Ô¾±²Ô²µ.

ij¾²Ô±ð²õ°ì´Ç»å: ELEC3016
Omfattning: 70 sp
Ansvarsperson: Ari Koskelainen

Pääaine suomeksi: Bioinformaatioteknologia
Major in English: Bioinformation Technology

Efter slutförda studier inom huvudämnet bioinformationsteknologi har den studerande grundläggande insikter i biologiska system och sådana grundteorier och -begrepp som behövs vid anskaffning och hantering av biologisk information och vid tillämpningar inom medicinsk teknik. Under studierna lär sig den studerande att förena teknik och biologiska system samt att närma sig biologiska system ur ingenjörsperspektiv.

Efter att ha avlagt examen kan den studerande följa utvecklingen inom området, söka fram forskningsinformation och arbeta i assisterande forskningsuppgifter för att utveckla sin kompetens.

²Ñ´Ç»å±ð±ô±ôä²õ´Ç°ù»å²Ô¾±²Ô²µarna hittar du vid Undervisningsplan > ²Ñ´Ç»å±ð±ô±ôä²õ´Ç°ù»å²Ô¾±²Ô²µ.

* NB! Säkra arbetsmetoder i laboratoriet  kurs  eller  mÃ¥ste vara avklarad innan kursen gÃ¥r.

ij¾²Ô±ð²õ°ì´Ç»å: ELEC3013
Omfattning: 60 sp
Ansvarsperson: Anu Lehtovuori (sedan 1.8.2023)

Pääaine suomeksi: Elektroniikka ja sähkötekniikka
Major in English: Electronics and Electrical Engineering

Efter slutförda studier i huvudämnet elektronik och elektroteknik förstår den studerande grundläggande teorier och begrepp inom området. Hen känner till de centrala planerings- och analysmetoderna och kan använda de vanligaste komponenterna och mätinstrumenten. Vidare har den studerande goda förutsättningar för att utveckla sitt kunnande på så sätt att hen senare kan sköta forsknings- och planeringsuppgifter inom området.

Efter att ha avlagt examen kan den studerande inhämta vetenskaplig information och arbeta i assisterande forskningsuppgifter för att utveckla sin kompetens. Den studerande förstår kopplingen mellan teori och praktisk planering och programmering.

²Ñ´Ç»å±ð±ô±ôä²õ´Ç°ù»å²Ô¾±²Ô²µarna hittar du vid Undervisningsplan > ²Ñ´Ç»å±ð±ô±ôä²õ´Ç°ù»å²Ô¾±²Ô²µ.

ij¾²Ô±ð²õ°ì´Ç»å: ELEC3015
Omfattning: 60 sp
Ansvarsperson: Esa Ollila

Pääaine suomeksi: Informaatioteknologia
Major in English: Information Technology

Det moderna samhället förlitar sig på effektivt bruk av sensorer, insamling, lagring och analys av data, datanät, internet och dess tjänster samt utveckling av nya kommunikationstekniker. På denna grund byggs framtidens tillämpningar, vars krav på dataöverföringshastighet, pålitlighet, användarvänlighet och integritet är allt mer kritiska och viktiga. Till exempel datanät får ständigt en allt viktigare roll såväl i vår vardag som i näringslivet och industrin. Vi använder dagligen datanät bland annat för kommunikation, sociala relationer, informationssökning och underhållning. I framtiden kommer detta förhållande att fördjupas allt mer när vardagliga apparater ansluts till nätet. Informationsteknologi möjliggör den moderna informationsrevolutionen.

Informationsteknologi hjälper oss skapa framtidens klimatsmarta lösningar och teknologier, förbättrar systemen som styr fordon, skapar bättre talstyrda användargränssnitt och utvecklar den medicinska tekniken. Informationsteknologi och de starkt anknutna områdena artificiell intelligens och maskininlärning kommer att förändra framtidens samhälle på ett djupgående sätt. Specialkunskaper i informationsteknik ger dig insikter i tekniken bakom datasystem och trådlösa apparater samt en möjlighet att delta i och styra utvecklingen åt ett positivt håll.

Under studierna fördjupar du dig i informationsteknologi och uppnÃ¥r de kunskaper och färdigheter inom ditt huvudämne som krävs i arbetslivet och för fortsatta studier. Du förstÃ¥r bland annat hur internet, datanät och protokoll fungerar, hur man mäter prestationsförmÃ¥gan hos ett datanät och vilka principer och begränsningar dataöverföring har.  Du har lärt dig grunderna i digital signalbehandling och maskininlärning, bl.a. hur man tar bort brus ur en audiosignal eller ur en bild. Du kan hantera programmeringsverktyg sÃ¥som programmeringssprÃ¥ket C, Matlab och Python, och har grundkunskaper i matematisk problemlösning och modellering. Under studierna lär du dig projekthantering och blir van vid att arbeta systematiskt och mÃ¥linriktat bÃ¥de i grupp och självständigt. Utbildningens omfattning och mÃ¥ngvetenskaplighet gör det möjligt för dig att välja ditt magisterprogram bland mÃ¥nga olika ämnesomrÃ¥den.

Obligatoriska studier inom huvudämnet (35 sp)

Valbara studier inom huvudämnet (25 sp)

Välj fem kurser bland kurserna ovan så att huvudämnet omfattar totalt 60 sp.

²Ñ´Ç»å±ð±ô±ôä²õ´Ç°ù»å²Ô¾±²Ô²µarna hittar du vid Undervisningsplan > ²Ñ´Ç»å±ð±ô±ôä²õ´Ç°ù»å²Ô¾±²Ô²µ.

Det är obligatoriskt att inkludera ett biämne i kandidatexamen. Som biämne kan man välja en helhet som erbjuds vid de tekniska högskolorna eller inom nÃ¥got annat utbildningsomrÃ¥de vid Aalto-universitetet eller en helhet som genomförs vid ett annat universitet i Finland eller utlandet. µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ðt omfattar minst 25 sp. Om det biämne som den studerande väljer inte är möjligt att genomföra i denna omfattning kan biämnet omfatta färre studiepoäng.

Som biämne rekommenderas ett ämne som fördjupar de professionella färdigheter som utvecklas inom huvudämnet och som behandlar tillämpningsomrÃ¥den som anknyter till huvudämnet. Det lönar sig att modigt välja biämne enligt eget intresse. De olika högskolorna erbjuder separata biämnen, och inom en del program erbjuds även huvudämnen i form av biämnen för studerande inom andra program. Bekanta dig med utbudet via Aaltos ²ú¾±Ã¤³¾²Ô±ð²õ²µ³Ü¾±»å±ð!

Mer information om studier i utlandet och vid andra finländska universitet hittar du pÃ¥ sidan Ã–±¹°ù¾±²µ²¹ studier.

Valet av biämne kan inverka pÃ¥ den studerandes möjligheter vad gäller diplomingenjörsexamen. µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ðsstudierna inleds i regel under det andra studieÃ¥ret, för att biämnet ska vara möjligt att genomföra inom mÃ¥lsatt tid för examen.

Den studerande kan välja de fritt valbara studierna enligt sitt intresse. I samband med planeringen av de fritt valbara studierna lönar det sig att beakta åtminstone följande:

• Arbetspraktik:  Lärande i arbete 5 sp och/eller  Insinööri työelämässä 5 sp
• SprÃ¥kstudier: bekanta dig med utbudet pÃ¥ sprÃ¥kcentrets webbplats
• Studier i talkommunikation
• Studieutbudet inom konst, design och arkitektur samt ekonomi
• Utbytesstudier
• Kurser som rekommenderas med hänsyn till fortsatta studier inom de olika magisterprogrammen

I de fritt valbara studierna är det möjligt att placera kurser som ingår i undervisningsplanen vid Aalto-universitetet eller tillgodoräknade studier som har genomförts vid en annan högskola i Finland (bl.a. genom JOO-studier) eller utlandet.

I stället för de fritt valbara studierna är det möjligt att genomföra ett andra biämne. Då anges två biämnen i den studerandes examensbetyg, medan det inte ingår några fritt valbara studier i examen.

Målet med kandidatseminariet är att den studerande lär sig söka fram vetenskaplig information, utarbeta en forskningsplan, bearbeta och sammanställa vetenskaplig information i form av ett lärdomsprov utgående från forskningsplanen, rapportera sina forskningsresultat enligt de krav som ställs på vetenskaplig framställning och presentera sitt lärdomsprov offentligt. Vidare lär sig den studerande vetenskaplig argumentation genom att utvärdera andra studerandes lärdomsprov.

Under kandidatseminariet, som utgör en studieprestation, skriver den studerande sitt kandidatarbete, presenterar arbetet offentligt för en publik och opponenter, försvarar sitt arbete samt opponerar andra studerandes kandidatarbeten. Under kandidatseminariet deltar den studerande i föreläsningar och övningar som stöder arbetet och som behandlar vetenskapligt tänkande, forskningsetik, informationssökning, strukturering och hantering av information samt färdigheter i språk och kommunikation.

Undervisningsspråket för kandidatseminariet är antingen finska eller svenska, och kandidatarbetet skrivs i regel på seminariets undervisningsspråk. Den studerande kan välja om hen deltar i det finsk- eller svenskspråkiga seminariet. Det finskspråkiga seminariet ordnas inom ramen för kandidatprogrammet i elektroteknik. Det svenskspråkiga seminariet är gemensamt för det tekniska området vid Aalto-universitetet. Den studerande rekommenderas välja kandidatseminarium enligt sitt skolbildningsspråk.

En studerande som har fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska eller som har fått sin skolbildning utomlands kan skriva sitt kandidatarbete på engelska.
Undantagsvis kan även en studerande som har fÃ¥tt sin skolbildning pÃ¥ finska eller svenska skriva kandidatarbetet pÃ¥ ett annat sprÃ¥k än sitt skolbildningssprÃ¥k, exempelvis engelska. Den studerande kan inte välja sprÃ¥k fritt, utan hen ska begära tillstÃ¥nd att skriva sitt arbete pÃ¥ engelska av ansvarsläraren för kandidatseminariet före seminariet eller senast inom en vecka efter att seminariet har börjat. Det kan vara möjligt att skriva arbetet pÃ¥ engelska om exempelvis handledaren inte är finsk- eller svensksprÃ¥kig. 

I samband med kandidatseminariet skriver den studerande ett mognadsprov, som alltid skrivs på det inhemska språk som den studerande har som skolbildningsspråk, oberoende av vilket språk hen skriver sitt kandidatarbete på. Syftet med mognadsprovet är att kontrollera den studerandes förtrogenhet med ämnesområdet för det egna kandidatarbetet och att den studerande har utmärkta kunskaper i det inhemska språk på vilket hen har fått sin skolbildning.

Kandidatseminariet sträcker sig över en termin och ordnas två gånger per läsår, på hösten och våren. Ofta erbjuds kandidatseminariet även i form av sommarstudier. Anmälan till kandidatseminariet görs innan föreläsningsperioden börjar. Kandidatarbetet skrivs om ett tema som är kopplat till huvudämnet och som bestäms i samråd med kandidatseminariets ansvarslärare i början av seminariet. För varje studerandes del utses en handledare som följer med hur kandidatarbetet framskrider och stöder den studerande i arbetet. Kandidatarbetet slutförs inom loppet av en termin.

Kandidatarbetet ska vara utformat enligt de riktlinjer som gäller för vetenskapligt skrivande samt vara välstrukturerat och språkligt och stilistiskt genomarbetat. Den studerande ska få handledning och respons under arbetets gång. Ansvarsläraren bedömer kandidatarbetet på basis av handledarens förslag, och för godkända arbeten gäller bedömningsskalan 1-5. Anvisningar som gäller kandidatarbetets utformning ges på seminariet. Kandidatarbetet är ett offentligt lärdomsprov, som skall finnas framlagt på högskolan.

Mer information om seminariet och kandidatarbetet hittar du pÃ¥ seminariets sida i . Se även Kandidatarbetet - arbetsprocessen under Under dina studier > ³¢Ã¤°ù»å´Ç³¾²õ±è°ù´Ç±¹.