Enligt olika undersökningar befinner sig ungefär 1 % av befolkningen på autismspektrat. Autismspektrum tar sig mycket olika uttryck och orsakar olika funktionshinder från person till person. Många personer på autismspektrat uppvisar särdrag i sinnesregleringen, t.ex. över- eller underkänslighet för ljud, ljus, beröring, dofter, smaker och färger. Därtill har personer på autismspektrat ofta svårigheter med stresshantering jämfört med personer som inte befinner sig på autismspektrat. Autismspektrum är också kopplat till många eventuella styrkor, som exempelvis en god förmåga att uppfatta detaljer eller en förmåga att koncentrera sig länge på något intressant.
Diagnostiseringssystemet för autismspektrum håller på att förnyas. Aspergers syndrom är inte längre en särskild diagnos. Nedan behandlas autismspektrum som en helhet.
De särdrag som är förknippade med autismspektrum kan variera stort beroende på person, miljö och situation. Autismspektrum märks inte nödvändigtvis i den studerandes beteende, om hen inte tar upp saken själv.
Hos en person på autismspektrat är den information som förmedlas via sinnena och tolkningen av denna information avvikande. Många personer på autismspektrat lider av sensorisk överkänslighet, vilket gör att bullriga och ekande rum, såsom matsalar och föreläsningssalar, kan kännas obehagliga och störa koncentrationen. En person vars sinnen blir överbelastade kan också drabbas av panikattacker eller stänga in sig i sina egna tankar. Det kan också vara svårt att reglera sitt beteende och koncentrera sig, varvid till exempel tröskeln att påbörja och avsluta en uppgift kan vara hög. Den studerande kan också haka upp sig på en del av en uppgift om anvisningarna är otydliga eller motstridiga.
En person på autismspektrat kan ha olika problem med stresshantering. Till exempel kan ändringar i tidtabellen eller oklara arrangemang, oförutsägbarhet och nya situationer vara särskilt svåra för den studerande. En person på autismspektrat har ofta ett behov av rutiner och regelbundenhet. Det kan vara svårt att anpassa sig till förändringar på grund av bristen på flexibilitet i tänkandet och agerandet. I en del situationer kan tänkandet te sig inrutat.
Ofta förekommer också utmaningar med social interaktion. Det kan vara svårt att få kontakt till följd av svårigheter att tolka språk och kommunikation. Det kan exempelvis handla om att tolka saker bokstavligt och ha svårt att uppfatta ironi och sarkasm samt olika nyanser i en diskussion. Därtill kan den studerande ha svårt att förstå och tolka en annan persons gester, miner och kroppsspråk. Det kan också vara svårt att skapa och upprätthålla ögonkontakt. I en gruppsituation kan det vara svårt att uppfatta de sociala koder som gäller i situationen samt att inleda och upprätthålla en diskussion. Det kan också finnas små avvikelser i den studerandes beteende, till exempel i röstanvändningen, talet och kroppsspråket.
Den studerande är inte nödvändigtvis medveten om sitt behov av stöd eller de möjligheter som finns. Erbjud stöd när du märker att den studerande behöver det eller hänvisa den studerande till någon som kan hjälpa.
Läs- och skrivsvårigheter är den vanligaste inlärningssvårigheten, och 6 % av finländska högskolestuderande har diagnostiserats med läs- och skrivsvårigheter (SHVS KOTT, 2021). Läs- och skrivsvårigheter innebär särskilda svårigheter att läsa och skriva. Läs- och skrivsvårigheter kännetecknas av svårigheter att känna igen och hantera språkljud, d.v.s. fonologisk information.
Med perceptionssvårigheter avses svårigheter att ta in eller bearbeta synintryck och rumslig information samt bilda uppfattningar som stöder det egna beteendet. I praktiken kan en studerande med perceptionssvårigheter ha svårt att röra sig i studiemiljön och hitta undervisningslokaler samt klara av uppgifter som kräver förmåga att känna igen eller montera föremål eller förmåga att uppfatta rum och figurer.
Aktivitets- och uppmärksamhetsproblem kan yttra sig till exempel i samband med uppgifter som kräver förmåga att bibehålla koncentrationen eller organisera sina studier självständigt.
Med autismspektrum avses en rad olika neurobiologiska funktionsnedsättningar som påverkar hur en person kommunicerar och interagerar med andra människor samt hur hen uppfattar och upplever sin omgivning. Det handlar om ett livslångt tillstånd som beror på att det centrala nervsystemet har utvecklats på ett annorlunda sätt.
Med affektiva störningar avses i första hand depression, men också till exempel bipolär sjukdom.
Av de affektiva störningarna är i synnerhet depression mycket vanligt bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.
Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av nervositet, rastlöshet och oro. Att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation är ett mycket vanligt och naturligt fenomen bland studerande.
Med paniksyndrom avses återkommande panikattacker, d.v.s. plötsliga och mycket starka upplevelser av ångest. Panikattacker kan uppstå i enskilda sammanhang eller vara förknippade med ångest. Panikattacker är rätt vanliga: ungefär 10–15 % av alla människor får en panikattack någon gång under sitt liv.
Varje studerande vid Aalto har rätt till skäliga individuella studiearrangemang på hälsomässiga grunder. Den hälsomässiga orsaken kan vara till exempel läs- och skrivsvårigheter, sensorisk funktionsnedsättning, problem med den mentala hälsan eller inlärningssvårigheter. Individuella arrangemang är inte en orsak att göra avkall på lärandemålen, utan syftet med dem är att hjälpa den studerande att nå dessa mål.
Exempel på möjliga individuella studiearrangemang är tilläggstid (vid Aalto 1 h), separat lokal, tillgång till dator eller anpassade tidtabeller.
Respons, kommentarer och frågor gällande individuella studiearrangemang
