ºÚÁÏÍø

Vattendagens tema kommenteras av Aalto-professor Olli Varis, som leder gruppen Vatten och utveckling vid Institutionen för byggd miljö. Han pÃ¥minner om att de exceptionella förhÃ¥llanden som orsakas av klimatförändringarna, t.ex. skador orsakade av översvämningar, torka och stormar, har en direkt koppling till vatten. Även när klimatzonerna förskjuts är temperaturens effekter pÃ¥ nederbörden, avdunstningen och markvattenbalansen det väsentliga. 

Varis påpekar att den gångna vintern har varit exceptionell i Finland – och just sådan som förutspåtts i scenarier om klimatförändringarna. Detta ser man på den förhöjda temperaturen, men också på den ökade nederbördsmängden och på de ovanligt stora snömängderna i Lappland. I kustområdena i södra Finland har vintern varit snöfri och enligt prognoserna kommer detta att bli allt normalare.

"Till följd av klimatförändringarna blir vädret extremare, vilket betyder längre och oftare Ã¥terkommande perioder av torka och regnperioder. Detta märks ocksÃ¥ i forskningsarbetet, eftersom lÃ¥ngtidsprognoserna är osäkrare än tidigare. De lokala effekterna av klimatförändringarna är det sammanlagda resultatet av mÃ¥nga olika faktorer och helhetsbilden är fortfarande inte helt klar." 

Förskjutna klimatzoner medför mÃ¥nga olika svÃ¥righeter för naturen och näringarna 

"Genom vattnet och temperaturen pÃ¥verkar klimatförändringarna biodiversiteten, ökenspridningen, matproduktionen, ekosystemen och människans välfärd. En av mest betydande förändringar som pÃ¥verkar ekosystemen är ökenspridningen, som redan är en reell risk pÃ¥ sÃ¥ nära hÃ¥ll som i MedelhavsomrÃ¥det, t.ex. i Spanien." 

I Finland behöver man inte oroa sig för ökenspridning, men fler torra somrar innebär en risk för miljön, varnar Varis.  Senast vi upplevde en exceptionellt torr sommar var Ã¥r 2018 och den fick tydliga konsekvenser ocksÃ¥ i Finland. Torkan minskade tillgÃ¥ngen pÃ¥ vatten ocksÃ¥ i tusen sjöars land och pÃ¥ vissa ställen var myndigheterna tvungna att begränsa konsumenternas  .  Av de vanligaste trädarterna är i synnerhet granarna känsliga för lÃ¥ngvarig torka. 

Varis påminner också om att medan en del områden lider av torka, ökar samtidigt nederbörden i andra områden. Som exempel nämner han att översvämningarna har blivit kraftigare i Kinas tätbefolkade flodområden i och med klimatförändringarna. Enligt observationsdata upplever vi också i Finland allt oftare ovanligt regniga perioder och förändringen har skett på bara något decennium.

"Vi kan konstatera att kompetens inom vattenomrÃ¥det – bÃ¥de lokalt och globalt – är oerhört viktig med tanke pÃ¥ de här fenomenen och effekterna. För att stävja förändringarna och för att man ska kunna anpassa sig till dem är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid processerna och utsläppen frÃ¥n centrala industribranscher och jordbruket, samt utvecklandet och produktionen av bioenergi." 

Forskning och förberedelser inför förändringarna i Finland

De oberäkneliga förändringarna gör det svÃ¥rare att förutsäga fenomen än tidigare, sammanfattar Varis. Det uppstÃ¥r t.ex. frÃ¥gor kring hur översvämningar ska kunna förutsägas i framtiden.  

"För att Finland ska ha de bästa förutsättningarna för att förbereda sig för förändringarna, samarbetar olika aktörer kring forskningen, sÃ¥som miljöministeriet, Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutet. Förberedelserna för framtida utmaningar kräver mÃ¥ngskiktad planering och politiska lösningar vid sidan av forskningen." 

Enligt Varis utvecklas beredskapssystemen för översvämningar aktivt i Finland och landet deltar i arbetet kring översvämningsdirektivet pÃ¥ EU-nivÃ¥. När det gäller förberedelserna för torka har Finland tidigare inte intagit en aktiv roll pÃ¥ EU-nivÃ¥, men översvämningsforskningen har lÃ¥nga anor i Finland.   

Lauri Ahopelto,doktorand i gruppen Vatten och utveckling,undersöker perioder av torka i Finland i arbetet med sin avhandling. I sin forskning har han bedömt sÃ¥rbarheten och risken för torka i Finland i nuläget och i framtiden. Inom detta arbete har det bl.a. skapats en modell av den värsta torrperioden i närhistorien (1939–42) och med hjälp av resultaten har ocksÃ¥ torkans effekter bedömts med beaktande av klimatförändringarna. För närvarande undersöker Ahopelto vilka indikatorer som bör användas vid hanteringen av torkans effekter. 

Inom vatten- och miljöteknikforskningen tar man sig an utmaningarna med klimatförändringarna

Till Aalto-universitetets forskningsgrupp i vatten- och miljöteknik hör tre forskningsteman och inom dem alla utgör klimatförändringarna en central utmaning.  Vatten och utveckling, som leds av Varis, undersöker klimatförändringarna med avseende pÃ¥ jordbruks- och energisektorn, ±¹²¹³Ù³Ù±ð²Ô´Úö°ù²ú°ù³Ü°ì²Ô¾±²Ô²µen och koldioxidutsläppen. Det fokuseras pÃ¥ hur t.ex. jordbruket kan utvecklas i en mera utsläppsfattig och hÃ¥llbar riktning. 

I gruppen VattenhushÃ¥llning och naturenlig vattenbyggnad hänger klimatförändringarna särskilt samman med nederbörd och översvämningar i städerna samt med jord- och skogsbruksomrÃ¥denas vattentillgÃ¥ngar. I Vattenförsörjningsgruppen utgör reningen av spillvatten och utsläppen i atmosfären viktiga forskningsteman. Kommuner och företag kan direkt dra nytta av de lösningar som utvecklats inom forskningen. 

Varis konstaterar att den finländska forskningen kring vatten och klimatförändringar har kommit lÃ¥ngt och värdesätts internationellt. Ett nära förhÃ¥llande till ministerierna, företagen och kommunerna har varit viktigt för forskningen och dess genomslagskraft, eftersom forskningen dÃ¥ har direktkontakt med samhällets behov och med praktiska aktörer.  

Ytterligare information:
Professor Olli Varis
olli.varis@aalto.fi

FN:s världsvattendag firas den 22 mars 2020.